Mimfèfè Bífíá - TY
Bulu | Abui | Mvután Ô Só'o | Fátane | English | Français | Eve'ela/Exemple | |||
1 | ê | tyaban | ê tyáp | Kõnõk | to | self-divide, be/become divided | se diviser, être/devenir divisé | ||
947 | ê | tyaé | ê tyáé, ê vaé, mvaé | Kõnõk | to | contribute | contribuer | ||
2 | ê | tya'aé | ê ba'aé, ê ja'aé, ê ya'aé | Kõnõk | to | rent | louer | Éyoñ wo yôé ndá wo ê yiane yá'an mõs ôse ñgê ke ñgon ése, b'á jô na wo tya'aé ndá ète. ("When you borrow a house that you must pay every day or every month, you are said to be renting."/"Quand tu empruntes une maison que tu dois payer chaque jour ou chaque mois, on dit que tu loues.") | |
587 | ê | tyalan | ê kalan, ê valè, ê tyèlè | Kõnõk | to | gauge self or each other, measure self or each other precisely for the size, the dimensions, etc | se jauger l'un l'autre, se mésurer (ou mesurer mutuellement) avec (ou en vue d'une) précision, la taille, les dimensions, etc | ||
587 | ê | tyalè | ê valè, ê tyèlè | Kõnõk | to | gauge, measure precisely the size, dimensions, or other measurable quantity of | jauger, mésurer avec (ou en vue d'une) précision, la taille, les dimensions, etc | ||
3 | ê | tyamban | ê jambe, ê lambe, ê nambe, ê sambe, ê vambe | Kõnõk | to | self-oppose be/become opposed | s'opposer, être/devenir opposé | ||
4 | ê | tyambe | ê jambe, ê lambe, ê nambe, ê sambe, ê vambe | Kõnõk | to | oppose | opposer | Ê mbú w'á zu, bõt ê yà Mvañgan b'á yiane tóp ñkúkúmá. Ñkúkúmá ya éyoñ jíná a ne Asêe. Ê mõt a ê tyambe nyê a ne Akumba. ("Next year, the people of Mvangan must choose a king. The current king is Asee."/"The person who opposes him is Akumba."/"L'année prochaine, le peuple de Mvangan doit choisir un roi. En ce moment, le roi c'est Assee. Celui qui l'oppose s'appelle Akumba.") | |
5 | ê | tyap | ê tyáp | Kõnõk | to | divide | diviser | ||
6 | ê | tyám | ê tyam, ê bám, ê kám,, ê lám, ê sám, ê vám, ê yám, fám, kám, zám, ñnám | Kõnõk | to | annoy | agacer | A a "tyáme" ma. ("He/She is annoying me."/"Il/Elle m'agaçe.") | |
7 | ê | tyáman | ê tyam, ê ndáman | Kõnõk | to | self annoy, be annoyed, be bored | s'agacer, être/devenir agacé, s'ennuyer | M'a "tyáman". ("I am annying myself."/"Je m'agace (moi-mêm).") | |
8 | ê | tyeban | ê fep, ê jep | Kõnõk | to | view self, be/become viewed | se voir, être/devenir vu | ||
384 | ê | tyen | ê ben, ê fen, ê len, ê ten, ê tyeñ | Kõnõk | to | crucify | crucifier | ||
384 | ê | tyenan | Kõnõk | to | crucify self, hurt self badly as if crucifying self | se crucifier, se faire un grand mal comme si on se crucifiait | |||
10 | ê | tyep | ê fep, ê jep | Kõnõk | to | view | voir | ||
368 | ê | tyé'an | ê bé'è, (e), ê wé'è, ê yé'è | Kõnõk | to | self visualize | se visualiser | ||
367 | ê | tyé'è | ê bé'è, (e), ê wé'è, ê yé'è | Kõnõk | to | visualize | visualiser | ||
367 | tyé'é-tyè'è, nê tyé'è! | bityé'é-tyè'è | ê bé'è, (e), ê wé'è, ê yé'è | Õfôp | visually | visuellement | |||
11 | tyéndumu | betyéndumu | mvendumu | Èyõlè | captain | capitaine | Tyéndumu è ne mõt a a jôé bezimbi. ("A captain is lead of a group of soldiers."/"Un capitaine est une personne qui commande un groupe de soldats.") | ||
12 | ê | tyêl | ntyêl | Kõnõk | to | warn | avertir, mettre en garde | B'á jô na mõt a a tyêl ê mõt mfê ñgê ê mõt õsú a a kat ê nyíi baáa náa mbía jam é ne boban. ("Somebody is said to warn another person if the first person lets the second person know about something bad that could occur."/"On dit qu'une personne avertit une autre si la première personne informe la deuxième qu'une certaine mauvaise chose pourrait se passer.") | |
13 | ê | tyênêbe | ê tyelebe, ê tyêtêbe, | Kõnõk | to | optimize | optimiser | Bídí m'a dí mêlú maná bí á tyênêbe ñgule jam. ("The food I eat these days optimizes my strength."/"La nourriture que je mange ces jours-ci optimise ma force.") e tyênêban (to self-optimize, to be optimized) |
|
145 | ê | tyêñ | ê jêñ, ê yêñ, atyêñ | Kõnõk | to | balance, put a balance/physical equilibrium | balancer, mettre un équilibre (physique) | ||
145 | ê | tyêñan | ê jêñ, ê yêñ, atyêñ | Kõnõk | to | self balance, put self in a physical equilibrium | se balancer, se mettre en un équilibre (physique) | ||
14 | ê | tyêsêban | ê tyêtêbe, ê tyelebe | Kõnõk | to | become corrupt, self-corrupt | se corrompre, devenir corrompu | Éyoñ Ñgane a mbê a yáyek, a mbê mbamba mõt. Éyoñ jí, á mane ya ê tyêsêban. A a kañese avál ébote-zel ése. ("When he was growing up, Ngane was a good man. Now he has become corrupt. He accepts every type of bribe."/"Quand il grandissait, Ngane était un bon type. Maintenant il est devenu corrompu. Il accepte n'importe quel type de pot de vin.") | |
15 | ê | tyêsêbe | ê tyêtêbe, ê tyelebe | Kõnõk | to | corrupt | corrompre | Ê mbôl'Évina a mbê a yii náa bê ve nyê ésáé ya ê lôñ mfèfè ndáa mimbõk, ê nde a ñgá tyêsêbe bõt b'èziñ b'á bõman ñkúkúmá. ("Since Evina wanted to be awarded the contract to build the new prison, he corrupted some people around the king."/"Comme Evina voulait obtenir le contract pour la construction de la nouvelle prison, il avait corrompu des gens autour du roi.") | |
16 | tyêsêbê-tyesebe, nê tyêsêbê-tyesebe | bityêsêbê-tyesebe | Õfôp | Èyõlè | corruptibly, in a corruptible manner | corruptiblement, de manière corruptible | Bê ñgá lôñ ábé ndáa mimbõk. Èsáé ése é ñgá boban nê tyêsêbê-tyesebe. ("They built an ugly prison. Everything was done in a corruptible manner."/"Ils avaient battit une laide prison. Tout s'était fait de manière corruptible.") | ||
17 | ê | tyimi | ê tyili, ê tyiti, ê timi | Kõnõk | to | sensibilize | sensibiliser | ||
18 | ê | tyini | ê tyili, ê tyiti | Kõnõk | to | give an order | ordonner, donner un ordre | ||
19 | ê | tyiñeli | ê tyiñelan | Kõnõk | to | become | devenir | B'á jô na jôm j'á tyiñeli éyoñ é njí bê ve éyoñ jíná, jôm éte é ntóo. ("Something is said 'to become' if that thing didn't exist before, but now it exists."On dit que quelque chose est 'devenue', si cette chose n'existait pas avant, mais maintenant cette chose a commencé à éxister.") | |
304 | ê | tyí | ê tyi, ê dí, ê lí, bí, dí, jí, mí, sí | Kõnõk | to | bleed | saigner | ||
20 | ê | tyíbi | tyí'íbí, ê bíbi, díbi, ê jíbi, ê síbi | Kõnõk | to | make easy | faciliter, rendre facile | ||
21 | ê | tyóé | ê lóé, ê tóé, ê vóé, dóé, fóé, kóé, sóé, yóé | Kõnõk | to | study | étudier | B'á jô na bõt b'á tyóé jôm èziñ éyoñ bõt bête b'á fas bidó'ó bí mam ê yà jôm éte náa bê nyoñ nyaá ñyemán yà jôm éte. ("People are said to study something when they are investigating all the details of that thing in order to acquire knowledge from that thing."/"On dit que les gens étudient quelque chose quand ils se renseignent profondément sur cette chose dans le but d'acquérir le maximum d'information concernant cette chose,") | |
22 | ê | tyõt | bõt, ê kõt, ê lõt, mõt | Kõnõk | to | serve, provide a service | servir, fournir un service | Õ ne tyõtê bõt mevále mevál. Avál dá õ nê vólõ mõt é ne náa ô tyõte nyê. Õ ne tyõt éyoñ jôé ñgê k'èsáé èziñ. ("You can serve people in various ways. One way you can help somebody is that you serve him/her with your time or with some type of work."/"Il existe plusieurs manières que tu peux servir les gens. L'une des manières que tu peux aider une personne est de lui servir ton temps ou de fournir un travail quelconque.") | |
22 | ê | tyõtan | bõt, ê kõt, ê lõt, mõt | Kõnõk | to | serve self, provide a service to self | se servir, se fournir un service | ||
23 | ê | tyuk | ê tyak, ê tyák, ê tyek, ê tyêk, ê tyík, ê tyõk, ê fuk, ê nyuk, ê suk, ê tuk, ê vuk | Kõnõk | to | privilege | privilegier | ||
24 | ê | tyu'an | ê tyak, ê tyák, ê tyek, ê tyêk, ê tyík, ê tyõk, ê fuk, ê nyuk, ê suk, ê tuk, ê vuk | Kõnõk | to | privilege self | se privilegier |
A | B | D | E | F | H |
I | J | K | KPW | L | M |
N | ÑG | ÑGBW | Ñ | NY | O |
P | S | T | TY | U | V |
W | Y | Z |
Añga' Biyõlè | Mbôka'a | Ê Nyií Õsú
Ñgê ô yên'évus éziñ ñgê ke jôm éziñ j'a síli ñkõmán, bí á ye yêne meva' ñgê w'á ye kate bíà.
Si vous trouvez une erreur ou quelque chose qui a besoin d'être corrigée, faites nous savoir.
If you find an error, a mistake, or a correction that should be taken care of, please let us know.
Abá | Copyright, © 2006-2023, Ñkóbô Búlu | | | Nyõ'ô Bíá |