Õmóñ ô ne ntótán èziñ w'á beleban ábui bífíá. Nál'a ne náa bífíá b'iziñ bí á man aa aka'á ntótán wúá.
Õmóñ ô ne belan ntótán wúá, nál'a ne náa õten wúá. Ève'án é ne, "la". Bive'án bífíá bí á man aa õmóñ ôte bí ne,
...la => afôla, akala, èmvala, èsala (tyé), õkala, õñgôla, aa õzila
Nálé fe, õmóñ ô ne belan abui míntótán.
Amóñ èziñ d'á belan abui míntótán. Nál'a ne náa amoñ èziñ d'á belan abui áten. Ève'án é ne, "êle". Bifíá bí á man õmoñ ôte bí ne,
...êle => èvêle, e bêle, e vêle
Õmóñ ô ne belan èjejôé ésúm. Ève'án ômóñ j'á belan èjejôé ésúm é ne, "ndé". Bifíá bí belan õmóñ ôte bí ne,
...ndé => èkõndé aa mfóndé
Ñgúmb'éfíá é ne beleban ású ômóñ. Nál'a ne náa bifíá b'iziñ bí á man aa ntótán yà ê ñgúmb'éfíá. Ève'án éfíá é ne "ndá". Bifíá bí á belan "ndá" an'ômóñ bí ne,
...ndá => abándá, afúndá, èkándá, mvíndá, mvúndá, ndá, aa ñkôndá
Abui bífíá yà ñkóbõ Búlu bí á belan amóñ. Bive'án ámóñ aa bifíá bíáp bí ne,
...baé => èbaé, mbaé, õbaé, õtõbaé
...báé => abáé, mbêbáé
...bõk => mbõk, e bõk
...bôk => abôk, èbôk, mbôbôk, e bôk
...ele => õvele aa ê vele
...e'ele => ê de'ele, ê ve'ele, aa ê ye'ele
...êle => akoñgbwêle, èvêle, têle (kõnõ'õ menjen), ê bêle, ê ndêñêle, ê vêle, aa e yêle
...ê'êle => èkpwê'êle, bê'êle, ê kpwê'êle, ê ndê'êle, ê tyê'êle, ê yê'êle
...an => ê bundan, e kaman, e kan, e funan, aa e tan
...kút => akút, ñkút, aa ê kút
...la => afôla, akala, èmvala, èsala (tyé), õkala, õñgôla, aa õzila
...lá => bêbêlá, èfílá, èkêlá, aa mvôlá
...li => ê bili, ê tili, ê sili, ê si'ili, ê tili, aa ê tyili
...lõt => èkõlõt, õkõlõt, ê lõt
...lôk => alôk, atôlôk, ènyôlôk, menyôlôk, nlôk, aa e lôk
...mba => bezimba, mbamba, ndamba, ndímba, aa ñkumba
...mbá => abembá, añgámbá, asimbá, dômbá, fômbá, èfembá, èkômbá, mvámbá, nsámbá, aa ntômbá
...mbe =>
...mbè => ñkembè
...mbé => mbé aa èñgombé
...nda => èkínda, èndenda
...ndá => abándá, afúndá, èkándá, mvíndá, mvúndá, ndá, aa ñkôndá
...ndè=> abõndè, sandè, ê bõndè, ê sendè, ê tõndè
...ndé=> fándè, kandé, èkõndé, kõmbé, mfóndé, mvendé, ê béndé, ê léndé, aa ñwóndé, ê tyéndè, aa ê wóndè,
...ñga => ñga, avêmbê, báñga, èluñga, fiañga, mebeñga, nliñga, nsiñga, ñgeñga, ñnañga, õvíáñga, aa sañga
...ñgá => ñgá, èbôñgá, èfuñgá, èkañgá, èmvõñgá, ésàñgá, èwõñgá, fañgá, kañgá, mbañgá, mfiñgá, miñgá, nlõñgá, nsáñgá, nsúñgá, nyañgá, aa õyêñgá
...ñgê => ñgê, abeñgê, èvêñgê, aa veñge-veñgê
Anê bí á nêne ñkóbõ Búlu a a kõ'õlan ê bifíá, bí ne belan õmóñ ô ntóo. Èyoñ éte bí á tátè aa ntótán wúá ñgê k'abui míntótán. Nál'a ne náa bí ne tátè aa ôtene wúá ñgê k'abui áten. Èyoñ éte bí á mane èfíá aa ômóñ bí á yi. Bive'án biná.
...êle [] e be'ele, e bê'êle, e fe'ele, e fê'êle, e ke'ele, e kpwe'ele, e nye'ele, e nyê'êle, e se'ele, e sê'êle, e tye'ele
...mba [] nlimba, èdemba, èlimba, èsemba, aa èsumba
...mbá [] èsúmbá
...ndá [] akúndá: chuch/église
...ndá [] èfándá: townhouse/maison jumelée
...ndá [] ñkúndá: church-goer/une personne qui va régulièrement à l'église
...ndè [] èfóndè: (a) fragment/(un) fragment
...ndè [] èfõndè: mission/mission
...ndè [] èfõfõndè: missionable, on which a mission can be conducted/missionable, sur qui une mission peut ĂȘtre conduite
...ndè [] èjõndè: suffocation/suffocation
...ndè [] èjõjõndè: suffocating, suffocative/suffocant
...ñga [] abeñga: wig/perruque
...ñga [] akõñga: sink/évier
...ñga [] atyeñga: brochure/brochure
...ñga [] aveñga: cap/capuchon
...ñga [] avõñga: magnesium/magnésium
...ñga [] ayoñga: missile/missile
...ñga [] ayoyoñga: missilic/missilique
...ñga [] èbañga: idiom/idiome
...ñga [] èbebañga: idiomatic/idiomatique
...ñga [] èbéfuñga: multiplicity/multiplicité
...ñga [] èkõñga: religion/religion
...ñga [] èkõkõñga: religious/religieux
...ñga [] èkõñga: cealing/plafond
...ñga [] èmuñga: t-shirt/tricot
...ñga [] èmvuñga: season/saison
...ñga [] ènyeñga: phosphore/phosphore
...ñga [] ènyenyeñga: phosphoric/phosphorique
...ñga [] èseñga: technique/technique
...ñga [] nseñga: technician/technicien
...ñga [] èsimeñga: stool/tabouret
...ñga [] ètõñga: continent/continent
...ñga [] ètõtõñga: continental/continental
...ñga [] njeñga: gendarme/gendarme
...ñga [] ètyeñga: clientele/clientèle
...ñga [] èveñga: biology/biologie
...ñga [] èveveñga: biological/biologique
...ñga [] mveñga: biologist/biologue
...ñga [] ndóñga: electric bulb/ampoule électrique
...ñga [] ntiñga: car/véhicule
...ñga [] ntyiñga: mono/mono
...ñga [] nzoñga: blonde/blonde
...ñga [] ñkõñga: a practicing religious/un religieux pratiquant
...ñgá [] aleñgá: candle/boogie
...ñgá [] ameñgá: couch/canapet
...ñgá [] asañgá: logo/logo
...ñgá [] ayõñgá: bus/bus
...ñgá [] ameñgá: couch/canapet
...ñgá [] èbeñgá: priestess/prêtresse
...ñgá [] èfefeñgá: volcanic/volcanique
...ñgá [] èfeñgá: volcano/volcano
...ñgá [] èfoñgá: (the) bottom part of something (a container, a cooking pot, a bottle, etc)/Le fond de quelque chose (un conteneur, une marmitte, une bouteille, etc)
...ñgá [] èkúñgá: synod/synode
...ñgá [] èkúkúñgá: synodical/synodical
...ñgá [] èsêñgá: crust/croute
...ñgá [] ñkôñgá: mine worker/mineur (travailleur des mines)
---------------------------------------------------Bõ b g ne,
e kúli aa e kt
èbáfôn, aa = , fa, e fam, aa , e , e dum, aa e aa e dutuèbámbám
Èbeñg'èfê j'á tté aa nttán yà j é ne "nt". Bifíá bí belan èbeñg'éte bí ne,
Èbeñg'èfê j'á , fás, fátan, aa e yà j ne "ñkô. Bifíá bí belan èbeg'éte bí ne,
dí...= , , aa kasa'a , e , e dían, e dím, e dími, aa e
èdú...= , , e futi, e fum, e fumi (e fumin), e funan, aa e nê fuluku
ètú...= , , , èfun, aa fuñgá
èyá;...èyá =, aa èyñse
èyê...=> , èyên, , èyêt, , aa èyêyá'an fô...=> fô, , e e ftè, e fô'ôban, aa e fô'ôsan ku...=> e ku, e kuan, e kun, e kundi, e kus, e kut, e kutan, nê kubuk! ------------------------------------------------------------------- Colors: aqua, violet, pink Fruits: cherry, apricot, pomegranate, strawberry, blueberry, blackberry, pear Rev 21: or, soufre, crystal, jasper, ange, temple ajôntôm (abui: mejôntôm): (general) rule/règle (générale) èbeñga (abui: bibeñga): prefix/préfixe e kpwês: to compare/comparer õnjes (abui: anjes): vowel/voyelle õten (abui: aten): syllable/syllabe e kpwes: to adopt (a concept, an idea, a person, etc)/adopter (un concept, une idée, une personne, etc)Mimféfé Bífíá