Amóñ Ê Yà Ñkobô Búlu

Èmek

Õmóñ ô ne ntótán èziñ w'á beleban ábui bífíá. Nál'a ne náa bífíá b'iziñ bí á man aa aka'á ntótán wúá.

Õmóñ Yà Ôten Wúá

Õmóñ ô ne belan ntótán wúá, nál'a ne náa õten wúá. Ève'án é ne, "la". Bive'án bífíá bí á man aa õmóñ ôte bí ne,

...la => afôla, akala, èmvala, èsala (tyé), õkala, õñgôla, aa õzila

Nálé fe, õmóñ ô ne belan abui míntótán.

Õmóñ Yà Ábui Áten

Amóñ èziñ d'á belan abui míntótán. Nál'a ne náa amoñ èziñ d'á belan abui áten. Ève'án é ne, "êle". Bifíá bí á man õmoñ ôte bí ne,

...êle => èvêle, e bêle, e vêle

Õmóñ Yà Éjejôé Ésúm

Õmóñ ô ne belan èjejôé ésúm. Ève'án ômóñ j'á belan èjejôé ésúm é ne, "ndé". Bifíá bí belan õmóñ ôte bí ne,

...ndé => èkõndé aa mfóndé

Ñgúmb'Éfíá Ású Ômóñ

Ñgúmb'éfíá é ne beleban ású ômóñ. Nál'a ne náa bifíá b'iziñ bí á man aa ntótán yà ê ñgúmb'éfíá. Ève'án éfíá é ne "ndá". Bifíá bí á belan "ndá" an'ômóñ bí ne,

...ndá => abándá, afúndá, èkándá, mvíndá, mvúndá, ndá, aa ñkôndá

Abui bífíá yà ñkóbõ Búlu bí á belan amóñ. Bive'án ámóñ aa bifíá bíáp bí ne,

...baé => èbaé, mbaé, õbaé, õtõbaé

...báé => abáé, mbêbáé

...bõk => mbõk, e bõk

...bôk => abôk, èbôk, mbôbôk, e bôk

...ele => õvele aa ê vele

...e'ele => ê de'ele, ê ve'ele, aa ê ye'ele

...êle => akoñgbwêle, èvêle, têle (kõnõ'õ menjen), ê bêle, ê ndêñêle, ê vêle, aa e yêle

...ê'êle => èkpwê'êle, bê'êle, ê kpwê'êle, ê ndê'êle, ê tyê'êle, ê yê'êle

...an => ê bundan, e kaman, e kan, e funan, aa e tan

...kút => akút, ñkút, aa ê kút

...la => afôla, akala, èmvala, èsala (tyé), õkala, õñgôla, aa õzila

... => bêbêlá, èfílá, èkêlá, aa mvôlá

...li => ê bili, ê tili, ê sili, ê si'ili, ê tili, aa ê tyili

...lõt => èkõlõt, õkõlõt, ê lõt

...lôk => alôk, atôlôk, ènyôlôk, menyôlôk, nlôk, aa e lôk

...mba => bezimba, mbamba, ndamba, ndímba, aa ñkumba

...mbá => abembá, añgámbá, asimbá, dômbá, fômbá, èfembá, èkômbá, mvámbá, nsámbá, aa ntômbá

...mbe =>

...mbè => ñkembè

...mbé => mbé aa èñgombé

...nda => èkínda, èndenda

...ndá => abándá, afúndá, èkándá, mvíndá, mvúndá, ndá, aa ñkôndá

...ndè=> abõndè, sandè, ê bõndè, ê sendè, ê tõndè

...ndé=> fándè, kandé, èkõndé, kõmbé, mfóndé, mvendé, ê béndé, ê léndé, aa ñwóndé, ê tyéndè, aa ê wóndè,

...ñga => ñga, avêmbê, báñga, èluñga, fiañga, mebeñga, nliñga, nsiñga, ñgeñga, ñnañga, õvíáñga, aa sañga

...ñgá => ñgá, èbôñgá, èfuñgá, èkañgá, èmvõñgá, ésàñgá, èwõñgá, fañgá, kañgá, mbañgá, mfiñgá, miñgá, nlõñgá, nsáñgá, nsúñgá, nyañgá, aa õyêñgá

...ñgê => ñgê, abeñgê, èvêñgê, aa veñge-veñgê

Mfá'á Yà Ê Nêne A Ê Vumulan Ê Ñkóbõ Búlu

Anê bí á nêne ñkóbõ Búlu a a kõ'õlan ê bifíá, bí ne belan õmóñ ô ntóo. Èyoñ éte bí á tátè aa ntótán wúá ñgê k'abui míntótán. Nál'a ne náa bí ne tátè aa ôtene wúá ñgê k'abui áten. Èyoñ éte bí á mane èfíá aa ômóñ bí á yi. Bive'án biná.

...êle [] e be'ele, e bê'êle, e fe'ele, e fê'êle, e ke'ele, e kpwe'ele, e nye'ele, e nyê'êle, e se'ele, e sê'êle, e tye'ele

...mba [] nlimba, èdemba, èlimba, èsemba, aa èsumba

...mbá [] èsúmbá

...ndá [] akúndá: chuch/église

...ndá [] èfándá: townhouse/maison jumelée

...ndá [] ñkúndá: church-goer/une personne qui va régulièrement à l'église

...ndè [] èfóndè: (a) fragment/(un) fragment

...ndè [] èfõndè: mission/mission

...ndè [] èfõfõndè: missionable, on which a mission can be conducted/missionable, sur qui une mission peut ĂȘtre conduite

...ndè [] èjõndè: suffocation/suffocation

...ndè [] èjõjõndè: suffocating, suffocative/suffocant

...ñga [] abeñga: wig/perruque

...ñga [] akõñga: sink/évier

...ñga [] atyeñga: brochure/brochure

...ñga [] aveñga: cap/capuchon

...ñga [] avõñga: magnesium/magnésium

...ñga [] ayoñga: missile/missile

...ñga [] ayoyoñga: missilic/missilique

...ñga [] èbañga: idiom/idiome

...ñga [] èbebañga: idiomatic/idiomatique

...ñga [] èbéfuñga: multiplicity/multiplicité

...ñga [] èkõñga: religion/religion

...ñga [] èkõkõñga: religious/religieux

...ñga [] èkõñga: cealing/plafond

...ñga [] èmuñga: t-shirt/tricot

...ñga [] èmvuñga: season/saison

...ñga [] ènyeñga: phosphore/phosphore

...ñga [] ènyenyeñga: phosphoric/phosphorique

...ñga [] èseñga: technique/technique

...ñga [] nseñga: technician/technicien

...ñga [] èsimeñga: stool/tabouret

...ñga [] ètõñga: continent/continent

...ñga [] ètõtõñga: continental/continental

...ñga [] njeñga: gendarme/gendarme

...ñga [] ètyeñga: clientele/clientèle

...ñga [] èveñga: biology/biologie

...ñga [] èveveñga: biological/biologique

...ñga [] mveñga: biologist/biologue

...ñga [] ndóñga: electric bulb/ampoule électrique

...ñga [] ntiñga: car/véhicule

...ñga [] ntyiñga: mono/mono

...ñga [] nzoñga: blonde/blonde

...ñga [] ñkõñga: a practicing religious/un religieux pratiquant

...ñgá [] aleñgá: candle/boogie

...ñgá [] ameñgá: couch/canapet

...ñgá [] asañgá: logo/logo

...ñgá [] ayõñgá: bus/bus

...ñgá [] ameñgá: couch/canapet

...ñgá [] èbeñgá: priestess/prêtresse

...ñgá [] èfefeñgá: volcanic/volcanique

...ñgá [] èfeñgá: volcano/volcano

...ñgá [] èfoñgá: (the) bottom part of something (a container, a cooking pot, a bottle, etc)/Le fond de quelque chose (un conteneur, une marmitte, une bouteille, etc)

...ñgá [] èkúñgá: synod/synode

...ñgá [] èkúkúñgá: synodical/synodical

...ñgá [] èsêñgá: crust/croute

...ñgá [] ñkôñgá: mine worker/mineur (travailleur des mines)

---------------------------------------------------

Bõ b g ne,

e kúli aa e kt

èbáfôn, aa = , fa, e fam, aa , e , e dum, aa e aa e dutuèbámbám

Èbeñg'èfê j'á tté aa nttán yà j é ne "nt". Bifíá bí belan èbeñg'éte bí ne,

Èbeñg'èfê j'á , fás, fátan, aa e yà j ne "ñkô. Bifíá bí belan èbeg'éte bí ne,

...= , , aa kasa'a , e , e dían, e dím, e dími, aa e

èdú...= , , e futi, e fum, e fumi (e fumin), e funan, aa e nê fuluku

ètú...= , , , èfun, aa fuñgá

èyá;...èyá =, aa èyñse

èyê...=> , èyên, , èyêt, , aa èyêyá'an

...=> , , e e ftè, e fô'ôban, aa e fô'ôsan

ku...=> e ku, e kuan, e kun, e kundi, e kus, e kut, e kutan, nê kubuk!

-------------------------------------------------------------------

Colors: aqua, violet, pink

Fruits: cherry, apricot, pomegranate, strawberry, blueberry, blackberry, pear

Rev 21: or, soufre, crystal, jasper, ange, temple

Mimféfé Bífíá

ajôntôm (abui: mejôntôm): (general) rule/règle (générale)

èbeñga (abui: bibeñga): prefix/préfixe

e kpwês: to compare/comparer

õnjes (abui: anjes): vowel/voyelle

õten (abui: aten): syllable/syllabe

e kpwes: to adopt (a concept, an idea, a person, etc)/adopter (un concept, une idée, une personne, etc)