Mfasán - Èñgbwes

Èñgbwes é ne õvune yá lo'oé ôkõm ê bõt befê. Èñgbwes j'á yéné ä mimboán, saáke ve ñyôtán ñkòbô, mfá'á yá moene bityiasé bõt befê. Èñgbwes é ne boban mfá'á yá volô mõt èziñ, mfá'á yá nyolé ébôbon, ñgê ke mfá'á yá ê miem ê njasí.

Ñgbwese ê ñnye ä ê bo èñgbwes. Nál'a ne náa ñgbwese a ne ê mõt ä ê kõmesan njam ñgê k'abui minjam ê yá ñgus minjasí mí nê miêe-mõt, mí n'ôvevem, ñgê ke mí mí nê ndúndùn ású mõt èziñ. É ne náa èñgbwes é ne sò ê be mõt, ê b'èvùm, ê be ñkpwat ômvuk, ñgê k'ê b'èfõm ásõndè.

Èñgbwes j'á táte boban ä meñgul ê yá bikeñese. Ê mfá' ôte, mõt, õmvuk, ñgê k'asõndè é ne leñele mõt ñgê k'õmvuk ä èjes náa bê ñgus èñgõn ê njasí, èko-ziñ õfúm ê njasí.

Èjes é ne beleban mfá'á yá kus ê bidí yá dí, bitela'á ású ñkíník, ntiñga yá ke ê minêñ, ñgê ke õwul yá je' ê binu' yá sikôlô, akeêke. Èjes é ne beleban mfá'á yá keñese ê éjêk, ê kus ê èkpwe' ású éfasa'a, ê fé nsá' bíôm (ê bí bí nê miñnõm ñgê ke ê bí bí n'éwôwôlô), akeêke.

Èjes ê y'éñgbwes é ne vêêban ä sámiase nê tõé! ê be ñkpwame; ñgê ke náa èjes éte é ne vêêban ê be õmem õfê w'á ye kus ê jam d'á yiane kuseban ású njasí yá ê ñgus.

Èfufun éñgbwes é ne boban ä mveán mendane mínjam náa bê sane mõt wuá ñgê k'abui bõt bê bilí bibõbol minjasí. Minjam mí ne bo ê mevále mevál anê biyé, èvuvut, mvôk (vôm ya ê vôk), akeêke.

Èñgbwes é n'èfufun jíá y'ésôsôs. Õtum náa, miñgbwes mí ne mbambá bõt. Miñgbwes mí ne fe bivúm ñgê ke minsámbá mí bõt mí nê nda'án mfá'á y'éfò' étyiaè ású ôkõm ê bõt, betít, afôé, ñgê ke ñgándè. Èyõmô é ne náa, èñgbwes é ne mbamb'éfufun.

Mimféfé Bífíá

afôé: community/communauté

andan (mendan): necessary, useful/nécessaire, utile

asõndè: company/compagnie

e da'é (da'aé): to motivate/motiver

èbôbol: specific/spécifique

èbôbon: (a) cause (to support, defend, propagate, etc)/cause (á soutenir, défendre, propager, etc)

èfasa'a: research (academic, medical, etc)/recherche (académique, médicale, etc)

èfò'o: general (adjective)/général (adjectif)

èfõm: private, privacy/privé

èjêk: enterprise, business/entreprise, affaire

èjes: money/monaie

èkeñese: finance(s)

èkpwek: (commercial) building/bâtiment

ènuk: requirement/critère requis, éxigeance

èñgbwes: philanthropy/philanthropie

èñgõn: important

èsôsôs: generously/généreusement

ètela'a: furniture/meuble

ètyiasè (bityiasè): care/souci

èvuvut: medecine, health (health system or structure and related topics)/santé

èvùm: family/famille

éwôwôlô (abui biwôwôlô): rare

èyõmô: result/résultat

e fé: to acquire/acquerrir

èfufun: act(e)

e keñese: to finance (a project, a business)/financer (un projet, une affaire, etc)

e leñele: to provide/fournir

e lo'é, e lo'oé: to take care (of a problem, a situation, a community, etc)/s'occuper (d'un problème, d'une situation, etc)

e miem: to promote/promouvoir

miêe-mõt: personnel (adj)/personnal (adj)

e moene: to address (a problem)/addresser (un problème)

ndúndùn (abui: mindúndùn): professional/professionnel

njam (abui: minjam): ressource

njasí (abui: minjasí): (a) problem to solve/problème (á résoudre)

ntiñga: car/voiture

ñgándè: environment /environnement

e ñgus: to solve a problem/résoudre un problèm

ñgbwese: philanthropy/philanthropie

ñkíník: office/bureau, office

ñkpwame: receiver, (reception) target/récepteur, desinataire

ñkpwat: public/publique

e nyolé: to sustain, support/soutenir

õfùm (afùm): vital

õkõm (akom): welfare/bien-être

õmem: entity/entité

õmvuk: institution

õtum náa: usually/habituellement

õvevem: social

õvun: ability/abilité

õwul: school tuition/pension scolaire

e sane: to assist/assister

sámiase: currency/dévise (monétaire)

nê tõé: directly/directement